Jahayhu ñane retã (1)

Este artículo tiene 3 años de antigüedad
Jahayhu ñane retã.
Jahayhu ñane retã.ABC Color

Ohejáva hetã, oñandumanteva’erã pore’ỹ ha techaga’u, ko’ã mokõi karai heta ára ojejopyvaígui oiko mombyry ñane retãgui, ha peteĩ jevy oumívo ojapo hikuái ko purahéi porãite.

Hekovia techaga’u

Hekovia techaga’u

pore’ỹ puku rire

hasýpe péina ikatu

rohecha jey

nde che vallemi.

Py’a rory, tetia’e

che korasõ omokyrỹi

añandu ipiro’y

angata vaígui

che rekovemi.

Imagen sin descripción

Ka’aguy ha ñu porã

che resa ombohory

opurahéi ñakyrã

ha umi guyra’íma

katu oñe’ẽ

yvága ja’e hese...

ndaiporivaráĩ

che valleichagua.

Heta avei tetãygua

mombyry chéicha oiko

hi’ãnteva sapy’a

ohua’ĩ omondoho

pore’ỹ etaite.

Kuñataĩ ha mitã

kuimba’e katupyry

ñane retã rembiayhu

te’ýi teete ñemoña pore.

Péina ñande tricolor

yvytúndi isaraki,

hi’ãntema ojupi

kuarahy javépe amo yvatete

ha iguýpe tañandeaty

jaikuaa jey ku vy’apavẽ.

Pore’ỹ puku rire

nde symíndive, nde ru

nde ryvy, nde ryke’y

ne reindy ha nde jarýi

taneañuamba

ha nemokunu’ũ.

Mauricio Cardozo Ocampo ha Epifanio Méndez Fleitas mba’e.

Ñe’e˜ndy

Pore’ỹ: ausencia, abandono.

Techaga’u: añoranza, nostalgia.

Tetia’e: alegría, buen humor.

Angata: preocupación, aflicción.

Vy’apavẽ: felicidad.

Hua’ĩ: venir, acudir: solo en plural.

Ryvy- Tyvýra: hermano menor del varón.

Ryke’y- Tyke’ýra: hermano mayor del varón.

Reindy: hermana del varón.

Jarýi: abuela.

Añuã: abrazo.

Kunu’ũ: mimo, caricia.

Fuente: El ABC Estudiantil. 2014.